01
Förord
Några av de största satsningarna i vårt lands historia
Det planeras just nu i norra Sverige. Bara i Norrbotten och Västerbotten väntas 1 100 miljarder kronor investeras under de närmaste 20 åren. Det handlar bland annat om nya och utbyggda anläggningar för produktion av fossilfritt stål, batteritillverkning och fossilfri gruvdrift.
För att klara denna gröna omställning av industrin behöver företagen anställa omkring 20 000 personer. För att klara service och välfärd i det omgivande samhället krävs ytterligare omkring 30 000 personer. Fortfarande är det dock, som en av de intervjuade i denna rapport säger, ”lättare att få människor från södra Europa att flytta till Norrbotten och Västerbotten än det är från södra Sverige”.
I den här rapporten försöker vi hitta svaret på frågan om vad som krävs för att människor ska vilja flytta norrut till jobben. Vi har därför intervjuat företagen som söker nya medarbetare och industrins främsta experter på kompetensförsörjning, men vi har även låtit experterna på rekrytering, bemanning och omställning komma till tals.
Bilden som tonar fram är en av fördomar och hinder, men också av möjligheter för människor och arbetsgivare som vågar trotsa det invanda och pröva någonting nytt. Klart är att politiken måste sätta sig i förarsätet och skapa de förutsättningar som krävs för den gröna omställningen av vårt land.
I den här rapporten har vi använt oss av statistik från Almegas rapport ”Den gröna omställningen i norra Norrland”, skriven av Patrick Joyce, chefsekonom Almega.
02
Stora kompetensbehov i norra Sverige
I Norrbotten och Västerbotten investerar näringslivet enorma resurser i en fossilfri framtid. Det handlar om att basindustrin ställer om till en hållbar produktion där råvaror, energi och produktion ger ett så litet klimatavtryck som möjligt.
Några av de stora aktörerna
Företagen som etablerar sig ligger i framkant vad gäller teknik, hållbarhet och digitalisering. De största satsningarna gäller bland annat produktion av fossilfritt stål, fossilfri gruvdrift och batteritillverkning.
Talga– tillverkning av hållbart anodmaterial till litiumjonbatterier i Luleå med hjälp av högkvalitativ naturlig grafit från de egna fyndigheterna nära Vittangi.
Hybrit Steel – ett samarbete mellan LKAB, SSAB och Vattenfall med syfte att skapa en fossilfri värdekedja för järn- och stålproduktion med hjälp av fossilfri el och vätgas. Luleå, Malmberget och Gällivare.
H2 Green Steel – planerar för stålproduktion med hjälp av fossilfri el och vätgas i Boden.
Northvolt – tillverkar litiumjonbatterier för bilar och för lagring av el i Skellefteå.
LKAB – planerar en stor omvandling av Malmberget för omställning av produktionen till fossilfri järnsvamp.
Boliden – gör stora investeringar i smältverket utanför Skellefteå samt i företagets gruvdrift.
Investeringarna i regionen väntas uppgå till 1 100 miljarder kronor de närmsta 20 åren. I dessa verksamheter finns stor efterfrågan på ingenjörer, erfarna maskinoperatörer, CNC-operatörer, men även personal inom lager och logistik.
Stora kompetensbehov
För att klara de nya industriprojekten behöver näringslivet rekrytera ungefär 20 000 personer. Det ställer nya krav på samhällsservicen och välfärden i regionen. Det handlar både om restaurang, handel och andra konsumentinriktade tjänster, men också om ökade behov av skola och förskola samt inom vårdsektorn. Sammanlagt skapar det omkring 30 000 ytterligare nya jobb – totalt kan det alltså handla om 50 000 nya jobb inom näringslivet och välfärden i två regioner som i dagsläget har drygt en kvarts miljon sysselsatta.
Dessa regioner har redan lägre arbetslöshet och högre sysselsättning än resten av landet. Dessutom kommer pensionsavgångarna vara mycket stora inom basindustrin under den kommande tioårsperioden. Det finns inte heller någon naturlig påfyllning av unga i dagsläget. Fler äldre lämnar arbetslivet än de unga som kliver in. Under de närmaste tio åren fyller 65 000 personer i Norrbotten och Västerbotten 65 år. Bara 57 000 fyller 20 år.
Kompetensföretagen avgörande
Arbetsgivare i både näringslivet och välfärden vittnar om de enorma utmaningarna detta skapar. Här spelar företagen inom rekrytering, bemanning och omställning – det vi kallar kompetensbranschen – en avgörande roll. Svenskt Näringslivs Rekryteringsenkät visar att bemannings- och rekryteringsföretagen är den viktigaste rekryteringsvägen för gruv-, kemi- och skogsindustrin. Allt talar för att behovet av dessa tjänster kommer att vara helt avgörande för den gröna omställningen. Med deras erfarenhet och kunskap av att hantera kandidater och arbetskraft i alla Sveriges regioner kan kompetensbranschen vända utmaningen till en möjlighet.
Rekryteringsdelen lockar personer från hela landet till de lediga jobben medan bemanningsdelen ser till att industrierna kan ha flexibel bemanning och stärka upp med allt från IT-specialister och tekniska konsulter till industriarbetare. Dessutom ser omställningsföretagen till att personer kan ställa om för att anpassa sig till en ny arbetsmarknad med nya geografiska förutsättningar.
03
Akut kompetensbrist - aktörerna berättar
Clara Emmoth – Talga Group
Talga Group vill bidra till den hållbara framtiden. I Luleå driver de Europas första anodfabrik för batterier. Just nu är Talga i en uppbyggnadsfas, men har redan medarbetare från hela världen. Genom att tänka helhet vill de locka fler att jobba i den gröna omställningen.
Clara Emmoth, som själv är uppvuxen i Luleå, är People and Culture Business Partner. Det är hon som har hand om kompetensförsörjningen när produktionen sätter i gång på allvar. Talga kommer att ha ungefär 130 medarbetare i Luleå och 60 i Vittangi där de bryter grafiten som används i produktionen. De använder både bemannings- och rekryteringsföretag i sin verksamhet.
– På operatörssidan använder vi bemanningsföretag för att hantera arbetstoppar då vi kör treskift var fjärde vecka. Vi kommer alltid ha behov av bemanningslösningar på operatörssidan, men vi använder även bemanningslösningar för vikariat på tjänstemannasidan.
Just nu rekryterar Talga mest tjänstemän och de kommer från nästan hela världen. Med engelska som koncernspråk går det snabbt att komma in i arbetet.
– Sverige har ett bra rykte internationellt och att människor vill ta med sina familjer och flytta hit. Att Sverige är en trygg plats med bra sjukvård och skolor spelar in. Och just i norr Sverige är det så klart också naturen som drar. I dag har vi bland annat medarbetare från Polen, Marocko, Filipinerna, Egypten, Frankrike, England. Italien, Portugal, Vitryssland och Tyskland.
”Många attraheras av att jobba i den gröna näringen. Det händer saker snabbt och man får vara med och skapa något från början”
Det pratas en hel del om så kallat fly-in fly-out och risken för att det urholkar samhällen. Men Clara Emmoth menar att det också kan finnas positiva följder av att människor testjobbar en kortare tid utan att ha bestämt sig.
– Jag tror att det är oundvikligt att människor kommer hit tillfälligt och jobbar. Vi kan till exempel se att när vi ska bygga upp vår fabrik finns inte kompetensen vare sig i Luleå eller i Kiruna. Men att jobba tillfälligt kan också bli en inkörsport. Ett sätt att se och uppleva stan och sen kanske ta med sin familj och bosätta sig permanent.
Genom relativt enkla åtgärder arbetar Talga också med att anpassa arbetet så att det ska bli enklare att kombinera med ett modernt familjeliv. Något som är viktigt inte minst för yngre medarbetare. Genom att till exempel skjuta arbetsdagens start för operatörer från kl. 06:00 och några timmar framåt, blir det möjligt att lämna barn på förskola eller skola.
– Många attraheras av att jobba i den gröna omställningen. Det händer saker snabbt och man får vara med och skapa något från början. Men i bland tror jag att vi glömmer familjerna som följer med. Vi försöker attrahera unga människor som också har familj och prioriterar sin fritid. Om fler ska vilja stanna permanent måste vi satsa på hela familjen och ännu mer på kultur och fritid, eller ”livet mellan husen” som vi säger.
Sandra Söderberg – SSAB
SSAB vill revolutionera ståltillverkning och göra den fossilfri. Därför bygger de nu ett helt nytt stålverk i Luleå parallellt med det befintliga. Alla medarbetare berörs och genom omskolning och reskill håller SSAB nu på att förbereda för det nya.
Sandra Söderberg som är HR manager på SSAB i Luleå berättar att det sker många andra etableringar i Norrbotten, även på Svartöns industriområde, där alla satsningar har behov av kompetens.
– Vi ska ställa om och bygga ett nytt fossilfritt stålverk i Luleå, vilket kräver andra kompetenser än vad vi har i dag. Därför har vi redan startat det interna, och delvis EU-finansierade, programmet SSAB Academy. Just nu kan vi kompetensförsörja med omskolning och reskill av ordinarie personal. Men vi kommer ju att behöva andra typer av kompetenser också. Alla kommer att behöva lära sig det nya.
Det kommer att krävas mycket samarbete framöver tror Sandra Söderberg.
– Vi måste jobba mycket tillsammans med andra aktörer. Det handlar till exempel om att samarbeta med yrkesvux och grundskolor tillsammans med andra industrier för att anpassa utbildningarna så att det möter industrins behov. Samt att företag samarbetar vid tandemrekrytering det vill säga att hitta sysselsättning till en medföljande.
”Fler borde få uppleva hur häftigt det är att jobba inom och vara en del av den gröna omställningen”
De många satsningarna inom den gröna omställningen i Norra Sverige gör att intresset för att jobba inom industrin måste öka över lag. Sandra Söderberg pekar på att locka fler kvinnor.
– Vi behöver öka intresset för industrin i alla grupper. I dag är det bara 17 procent kvinnor som jobbar här. Vi måste jobba mer med hur vi kan få kvinnor att tycka att industrin är attraktiv. Fler borde få uppleva hur häftigt det är att jobba inom och vara en del av den gröna omställningen. Samtidigt är det viktigt att vi inte konkurrerar ut traditionellt kvinnodominerade branscher som vård, skola och omsorg. Om människor ska vilja flytta hit måste ju det också fungera.
”Vi måste jobba mer med hur vi kan få kvinnor att tycka att industrin är attraktiv”
För att skapa ett attraktivt helhetserbjudande och för att fler ska vilja komma för att arbeta engagerar SSAB sig i flera utmaningar som ligger utanför den egentliga kärnverksamheten.
– Vi försöker röra oss i andra delar som också engagerar människor. Saker som kanske inte alls handlar om SSAB och att vi tillverkar stål, men som betyder mycket för att människor ska vilja komma hit och skapa en attraktiv region. Vi deltar till exempel i olika kulturarrangemang och stöttar där vi kan för att få en attraktiv region. Att jobba brett kommer absolut att hjälpa oss på lång sikt.
Jesper Hedin Hirasawa – Industriarbetsgivarna
Svensk basindustri har stora utmaningar med kompetensförsörjning både till följd av den gröna omställningen i norra Sverige, och på grund av de stora pensionsavgångar som väntas under de närmaste åren. För flertalet företag är bemannings- och rekryteringsföretag avgörande för att kunna verka på en internationellt konkurrensutsatt marknad.
Jesper Hedin Hirasawa är expert på kompetensförsörjning hos Industriarbetsgivarna – arbetsgivarorganisationen för bland annat stål-, gruv- och massaindustrin. Han menar att basindustrin har bekymmer med kompetensförsörjning på alla ställen utanför storstäder och att utmaningarna är extra stora när det sker mycket tillväxt, som just nu i norra Sverige.
– Hårdare konkurrens och stor tillväxt gör att det blir svårare att hitta medarbetare med rätt kompetens. För gruvor, stål- och sågverk och inom massa- och pappersindustrin har vi egentligen två huvudproblem: det är för få som går relevanta utbildningar och det är för få som vill bo där basindustrierna finns. Vi har inte problem med låga löner eller dåliga arbetsvillkor. De som kommer in i industrin stannar ofta, trivs och kan utvecklas.
”Man kanske behöver en expert under ett halvår som man inte kan attrahera på egen hand. Det handlar också om att täcka upp- och nedgångar i produktionen”
Även om behoven är mycket stora i norra Sverige är situationen inte ny och bolagen inom basindustrin är relativt vana vid att inte kunna rekrytera exakt det man behöver. I dag använder många bemanningsföretag inte bara vid arbetstoppar utan också för anställning. Bemanningsbolaget lär upp medarbetaren för tjänsten och man köper sedan över personen till en fast anställning. Jesper Hedin Hirasawa pekar på flera viktiga funktioner bemannings- och rekryteringsföretagen har för Industriarbetsgivarnas medlemsföretag.
– Bemanningsföretagen kan komma in med specialkompetens som våra medlemmar inte kan eller vill ha internt. Man kanske behöver en expert under ett halvår som man inte kan attrahera på egen hand. Det handlar också om att täcka upp- och nedgångar i produktionen. Basindustrins företag jobbar i stenhård internationell konkurrens. Att de överlever beror på produktivitet och att de är bäst på det de gör. De måste kunna anpassa produktionen med kort varsel och vara väldigt flexibla.
”Det är viktigt för hela Sverige och inte bara för industrin. Vi kan inte ses som ett särintresse”
För att möta de ökande kompetensbehoven framåt pekar Jesper Hedin Hirasawa på några grundläggande åtgärder.
– Generellt önskar vi större drivkrafter att jobba och att människor måste flytta dit där jobben finns. Det är viktigt för hela Sverige och inte bara för industrin. Vi kan inte ses som ett särintresse. Vi måste jobba långsiktigt med kompetensförsörjningen och då kan vi inte utbilda människor bara för ett arbete utan för ett helt arbetsliv. Sen måste såklart även vi som bransch, och våra företag, jobba för att bli än mer attraktiva som arbetsgivare.
För basindustrin är flexibiliteten avgörande och därmed också möjlighet att använda kompetensbranschen. Även om röster i bland höjs om överanvändning av bemanning så har arbetsgivarna inom basindustrin generellt mycket bra relationer och samverkan med fackförbunden och en gemensam bild av vad som behöver göras. Tillsammans arbetar man för att alla medarbetare, såväl fast anställd som inhyrd, har samma inskolning och förutsättningar att göra ett bra och säkert jobb.
04
Flyttviljan ökar, men långsamt
Långsamt ökad vilja att flytta norrut
Undersökningsföretaget Novus har sedan 2021 genomfört en årlig undersökning av svenskarnas vilka att flytta norrut, närmare bestämt till Norrbotten. Undersökningen görs på uppdrag av LKAB och visar en långsamt uppåtgående trend att fler kan tänka sig att flytta till jobb.
Under de tre år undersökningen genomförts är det framför allt frågan om man kan överväga att flytta som förändrats. Från att ha legat på 31 respektive 30 procent som svarade att de kan tänka sig överväga att flytta till Norrbotten hade siffran 2023 ökat till 35 procent. Störst var ökningen bland de unga mellan 18 och 29 år. Från att 41 procent 2022 svarade att de kunde överväga att flytta, var det 62 procent 2023.
Under alla tre år har kvinnor varit mindre villiga att flytta än män. 2021 svarade 38 procent av männen att de kunde överväga en flytt. Motsvarande andel bland kvinnorna var 25 procent. Året efter minskade könsskillnaderna något då 28 procent av kvinnorna kunde överväga en flytt medan siffran bland männen minskat till 30 procent.
Minst villiga att röra på sig var 2023 äldre människor i södra Sverige med god inkomst. Drygt tre fjärdedelar av dem avvisade tanken på en flytt norrut.
Drivkrafterna att flytta har varit samma under de tre undersökningsåren, de som toppar listan är:
- närhet till naturen
- prisvärt boende
- goda chanser att få jobb och
- bättre balans i livet
Anledningarna som anges varför man inte vill flytta är framför allt avsaknad av relation till regionen, stora avstånd och mörker och kyla. Dessutom anges dåligt utbud av kultur, nöjen och restauranger samt ovilja att byta skola för sina barn som skäl.
Orterna som lockar mest i Norrbotten och Västerbotten är under alla tre undersökningsår
- Umeå
- Luleå
- Skellefteå
I undersökningen 2023 ökade Kiruna i popularitet och seglade upp på en fjärdeplats.
05
Vad säger experterna?
För att täcka de kompetensbehov som redan finns måste fler människor flytta till norra Sverige. I dag rekryteras många från södra Europa. I början handlade det mest om tillfällig bemanning, men nu väljer fler och fler att stanna permanent. För att de nya, i vissa fall nygamla, industriorterna ska vara attraktiva ställen att bo på måste infrastruktur som bostäder, vägar och kollektivtrafik byggas ut, men också skolor och sjukvård som är avgörande för människors flyttvilja. Även mjukare värden som kultur och nöjesliv spelar stor roll.
Flera städer har kommit långt. 2021 invigdes kulturhuset Sara i Skellefteå. Ett 120 meter hög byggnad helt i trä som rymmer både hotell och plats för konserter, föreställningar, utställningar, evenemang och kongresser. Kommunen planerar även för ett nytt område för så kallad gräsrotskultur med barn- och ungdomssatsningar.
Ett annat exempel är den internationella skola som öppnar i Luleå hösten 2024.
Cecilia Mannheimer – Randstad
Med nischade internationella marknadsföringkampanjer och samarbeten med både företag och kommuner lockar Randstad människor till norra Sverige. Men politiken måste ta större ansvar och våga fatta obekväma beslut, menar Cecilia Mannheimer som är ansvarig för bemanning och rekrytering på Randstad.
Det råder nybyggaranda i stora delar av norra Sverige. Möjligheterna är många och både företag och kommuner är öppna för att anställa mer på potential än formella meriter. Men det räcker inte. Det finns ett stort gap mellan vad som efterfrågas och vilken kompetens som finns bland dagens arbetssökande. Cecilia Mannheimer efterlyser modigare politiker.
– Alla ser ju våra demografiska utmaningar. Politikerna också. Men jag tror att de tycker att besluten som krävs är för obekväma. Det gäller till exempel arbetskraftsinvandringen där vi inte kan stänga dörrar för den arbetskraft vi vill ha och behöver. Politiker borde ta ett helhetsgrepp för att säkerställa att vi har rätt mängd kompetens för många år framåt.
Cecilia efterlyser också diskussioner om nya grepp i utbildningssystem och a-kassa.
– Vi måste satsa mycket mer på yrkesutbildningar. Och göra dem flyttbara. I dag är möjligheterna till utbildningar knutna till var du bor och lever, men det ökar ju inte människors vilja att flytta dit där jobben finns. Vi har inte heller så mycket debatt kring hur länge du kan få a-kassa innan du måste flytta till ett jobb.
”Vi måste satsa mycket mer på yrkesutbildningar och göra dem flyttbara”
Randstad är ett av världens största företag inom kompetensförsörjning. Varje dag går 600 000 personer till jobbet med Randstad-lön på 39 olika marknader. I Sverige finns verksamheten främst inom bemanning och rekrytering över hela landet. En omställningsdel finns också i dotterbolaget Randstad RiseSmart.
– Att vi är globala gör ju att vi har musklerna som krävs för att kunna lösa många av dagens kompetensbehov. Just nu har vi mycket crossborder-lösningar med talanger som är sugna på att komma från andra delar av Europa till norra Sverige och jobba. Det handlar om både kvalificerade uppgifter och enklare jobb.
Att bemanna med människor från andra delar av Europa fungerar bra, men vad krävs för att människor ska vilja stanna permanent och bygga en framtid i norra Sverige? Cecilia menar att både företagen och politiken måste tänka nytt.
”Är inte incitamenten tillräckliga för att flytta gör du inte det”
– Man har sitt sammanhang där man är och har sina rötter. Är inte incitamenten tillräckliga för att flytta gör du inte det. Om det inte finns något som driver dig är det svårt att se varför.
– Arbetsgivarna måste jobba med sitt varumärke för att vara attraktiva. I Sverige rankar talanger lön och förmåner, balans mellan jobb och fritid samt arbetsmiljö högst. Och för generation Z och Alpha är det otroligt viktigt med syftesdrivna företag. Många traditionella bolag tänker inte på vad det är. Man måste helt enkelt möta behoven som finns.
Jimmy Rönnblom – Konsultia
Det är inte brist på människor i norra Sverige, det handlar om att få fler att få upp ögonen för industrijobben och hitta människor med potential. Det menar Jimmy Rönnblom som är vd för bemannings- och rekryteringsföretaget Konsultia.
– Framtidens behov går inte ihop med den tillgång på människor och kompetenser som efterfrågas. Kombinationen av en åldrande befolkning och stora grupper som vill jobba, men som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden är den svåra nöten att knäcka.
Konsultia arbetar med bemanning och rekrytering för industrin och fokuserar i stor utsträckning på produktionspersonal. I huvudsak rekryterar man människor som redan bor i norra Sverige och man tittar mycket på potential i stället för formella meriter. Jimmy menar att det handlar om att se bortom en persons cv och i stället värdera inställningen.
– Arbetsgivare behöver bli bättre på att värdera potential. Om en person vill lära sig och har ambitionen att göra ett bra jobb är det ofta en bra matchning värd att investera i. Jag tror mycket på människors förmåga att växa och utvecklas. Och om vi tänker så blir ju kandidatunderlaget mycket större.
Det stora behovet av medarbetare skyndas på av de stora industrisatsningarna som just nu sker på flera håll. Satsningar som påverkar samhällen mycket. Jimmy Rönnblom menar samtidigt att det inte är en fråga som handlar om Västerbotten eller Norrbotten specifikt utan snarare en fråga för Sverige.
”Om vi inte gör mer riskerar många satsningar att misslyckas”
– Det finns ett tydligt fönster nu där flera företag försöker ta ledartröjan internationellt i den snabba omställningen vi nu står inför. Men om vi inte gör mer riskerar många satsningar att misslyckas. Det skulle vara väldigt tråkigt för hela Sverige. Politiken behöver arbeta proaktivt och genomföra satsningar innan behoven blir akuta. Ett exempel är yrkesutbildningarna som måste växlas upp för att möta både dagens och framtidens behov. Det handlar om relativt korta yrkesutbildningar, men de satsningar som görs idag räcker inte. Andra viktiga områden är infrastruktursatsningar, en attraktiv bostadsmarknad och en dimensionerad välfärd.
Jimmy Rönnblom, pekar som flera andra också på vikten att nå ut med en uppdaterad bild av industrin.
”Vi behöver visa upp alla intressanta jobb som finns, den schyssta arbetsmiljön och de spännande företagen”
– Många som inte arbetat inom industrin har en förlegad bild av hur det är. Det har hänt jättemycket de senaste åren. Vi behöver visa upp alla intressanta jobb som finns, den schyssta arbetsmiljön och de spännande företagen. Vi måste berätta om allt som händer i norra Sverige – alla de möjligheter som finns här.
Malin Persson – Adecco
Vi måste bort från de skeva bilder som finns av att bo och leva i norra Sverige – det är inte mörkt och kallt hela tiden, eller brist på kulturella inslag. Här finns jättespännande möjligheter, säger Malin Persson som är vd på Adecco och själv uppvuxen i Luleå. Hon är övertygad om att nästa generation kommer att se andra värden i livet än att bo i storstäder.
Adecco är ett av världens största HR-bolag med verksamhet i 60 länder. I Sverige fokuserar man främst på bemanning och rekrytering. VD Malin Persson tror mycket på storytelling som verktyg för att få människor att flytta dit jobben finns. Det är ett långsiktigt arbete och den lokala närvaron är viktig. Därför har Adecco valt att starta lokala kontor på flera platser i norra Sverige och skapat en landningssida ”Välkommen till Norrland” för att dela information och positiva berättelser som kan inspirera till en flytt norrut.
– Vi kampanjar löpande i sociala medier för att få kandidater att få upp ögonen för vad Norrland har att erbjuda. Vi har ett långsiktigt perspektiv att sätta människor i arbete och kunna kompetensförsörja den gröna omställningen.
– Vi har också fördelar av att vara ett globalt bolag, vi attraherar nämligen även arbetskraft från EU-länder i södra Europa som Spanien, Polen, Slovenien, Slovakien där levnadsförhållanden gör att människor lättare flyttar på sig.
Men att få fler att stanna permanent kräver flera åtgärder. Då handlar det mycket om boende, jobb och skola för medföljande samt ett attraktivt kultur- och fritidsutbud.
”Det finns fortfarande utmaningar vad gäller vård, skola och omsorg”
– Om man tittar på städer som Kiruna, Boden, Luleå och Skellefteå så har de verkligen satsat. I och med att man bygger nytt kan man också bygga attraktivt för kommande generationer. Men det finns fortfarande utmaningar vad gäller vård, skola och omsorg. Om vi vill att familjer flyttar hit behövs ju arbete för båda parter. Och det tar längre tid att utveckla. Det krävs investeringsvilja lokalt både från näringslivet och offentlig sektor.
Och det är just samarbetet mellan flera parter som är avgörande för att lyckas med kompetensförsörjningen på lång sikt. Malin pekar till exempel på dagens yrkesutbildningar.
”Vi måste öka insikten och förändringsbenägenheten i utbildningsväsendet och inte stanna kvar där vi alltid varit”
– Kapitalet måste in och samarbeta med staten. Med yrkesinriktade utbildningarna kan vi snabbt kapa en del av kompetensgapet. Men man kan inte lära sig på gamla maskinparker när dagens industri använder något annat. Vi måste öka insikten och förändringsbenägenheten i utbildningsväsendet och inte stanna kvar där vi alltid varit. Vi har en stolt tradition i Sverige att bygga järnvägar, broar, vägar och traditionell tillverkningsindustri, men nu krävs en helt annan teknik för att utbilda för framtiden.
Även den långsiktiga nationella politiken måste ta ett större ansvar och testa nya grepp, tycker Malin Persson.
– Jag tycker att politiken kan styra mer och ställa krav. Kanske kan man kortsiktigt sänka skatten för dem som flyttar norrut. Eller införa flyttbidrag. Om du är ensamstående eller ung måste du kanske vara beredd att flytta för att få ett jobb. Det är så klart inte lika lätt att flytta om man har familj, så vi måste testa flera olika modeller för att skapa kompetensförsörjning till norra Sverige.
Mariam Al-zamami – Nordisk Kompetens
Mariam Al-zamami och hennes man startade Nordisk Kompetens för tio år sedan med fokus på omställning i Norrbotten. I dag är de 60 personer på 22 kontor i hela landet. Verksamheten spänner över bemanning, rekrytering och omställning. För Mariam är nyckeln till framgång goda exempel och samarbete mellan många olika aktörer.
Nordisk Kompetens har valt att inte nischa sig till någon speciell bransch utan jobbar med allt från chefer till industriarbetare och lokalvårdare. På grund av den breda inriktningen märker man också snabbt vad som är på gång inom olika områden.
– Vi är ju ett företag som har örat mot rälsen och eftersom vi jobbar med både uppsägningar och rekryteringar ser vi snabbt trender på arbetsmarknaden. Just nu är det mycket problem i byggbranschen, där bromsar man medan man har väldigt svårt att hitta rätt kompetens i branscher som it, vård och även till viss del hotell och restaurang.
Omställningsuppdragen handlar om att matcha uppsagda personer till de jobb som finns. Högt utbildade och kollektivavtalsanställda får jobb ganska snabbt efter uppsägning, men för andra handlar det ofta om att hitta kreativa sätt att uppgradera kompetenser man redan har. Jobben finns, men inte alltid rätt kompetens.
”Vissa företag kan inte växa och vissa kan inte ens ta uppdrag på grund av kompetensbrist”
– Det kan till exempel vara att ge människor med gamla CE-körkort kortare utbildning till lastbilschaufför. Men det kan också handla om att jobba med större uppsägningar i kommuner i södra Sverige och erbjuda dem att komma och testa att jobba i gruvorna i Pajala.
Även om det blivit något lättare att få människor att flytta till norra Sverige upplever Mariam att det faktiskt kan vara enklare att rekrytera människor från södra Europa än södra Sverige.
– Det finns allvarliga utmaningar. Vissa företag kan inte växa och vissa kan inte ens ta uppdrag på grund av kompetensbrist. Men vi ser också att människor från till exempel Nederländerna och Spanien är intresserade av att komma hit och jobba. Man ser norra Sverige som ett intressant område att bo i. I början var det mest de som inte hade någon familj som kunde tänka sig att flytta hit. Men nu står vi på många mässor och möter nu också familjer som vill etablera sig här.
Mariam menar att samarbete är avgörande för att lösa kompetensbristen, men att även politiska beslut behövs.
”När människor varit arbetslösa länge kanske det måste finnas krav på att söka där jobben finns”
– Vi behöver ju människor som kommer utifrån hit till norra Sverige. Kanske skulle politikerna kunna skippa lönegolvet eller sänka det för områden där vi behöver fler människor. Och när människor varit arbetslösa länge kanske det måste finnas krav på att söka där jobben finns. Flyttbidrag och hjälp för anhöriga att få jobb kan vara två sätt att uppmuntra flytt.
– Det allra viktigaste för att locka människor hit till norra Sverige är att sprida de många goda exempel som finns, tänka på helheten och samarbeta ännu mer.
06
Sammanfattning
Kompetensbranschen skapar förutsättningarna
Det råder ingen tvekan om att kompetensbristen i norra Sverige är stor och kommer att öka. I denna rapport har såväl industriföretag som våra medlemsföretag inom rekrytering, bemanning och omställning vittnat om utmaningarna näringslivet och välfärden står inför.
Men fram tonar också en bild av att kompetensbranschens företag erbjuder en trygg, flexibel och kostnadseffektiv lösning på rekryteringspusslet. De gör den gröna omställningen möjlig genom att framtidssäkra kompetensförsörjningen. Det handlar om specialister och avancerade tjänster inom en mängd branscher, inte minst industrin och den gröna omställningen.
Trots detta är vår bransch ofta ifrågasatt och misstänkliggjord. Den är hårt reglerad. Ett aktuellt exempel är den nya 24-månadersregeln i uthyrningslagen som försvårar och fördyrar inhyrning av personal. Regler som lönegolvet för arbetskraft från utlandet blir också förödande för de verksamheter som har svårt att hitta rätt kompetens i Sverige.
Synen på branschen måste därför ändras. Den svenska bemanningsmodellen innebär trygga anställningsförhållanden där alla anställda omfattas av kollektivavtal.
Under det senaste året arbetade över 180 000 personer i kompetensbranschen. Många får sitt första jobb inom bemanning. Det blir steget in på arbetsmarknaden för unga, utrikesfödda och arbetssökande.
Förra året omsatte branschen 88 miljarder kronor. Bidraget till samhället i form av skatteintäkter var 40 miljarder kronor.
Våra förslag för en bättre kompetensförsörjning
Under de närmaste åren skapas 50 000 nya jobb i norra Sverige. Arbetsmarknaden går för högtryck. Samtidigt är över 300 000 personer arbetssökande i Svealand och Götaland. Så kan vi inte ha det. Hur kan det vara lättare för ett företag i Luleå att rekrytera medarbetare från Ljubljana än Landskrona?
Utifrån intervjuerna i rapporten har vi tagit fram en förändringsagenda. Förslagen rör både attitydförändringar och konkreta förslag till landets politiker.
1.
Förändra bilden av Norrbotten och Västerbotten
Flera av dem vi har intervjuat återkommer till den negativa inställningen och fördomarna många i södra Sverige har av livet i norr. Företagen tar sitt ansvar genom satsningar på det lokala kulturlivet och kampanjer som Adeccos ”Välkommen till Norrland” med positiva berättelser. Men fler aktörer måste dra sitt stå till stacken för att förändra bilden.
2.
Tuffare krav på att arbetssökande ska flytta till jobben
Arbetslösas rörlighet inom landet måste öka. En arbetssökande person i södra Sverige måste vara beredd att flytta dit jobben finns. Detta sker dock inte i tillräckligt hög utsträckning. Arbetsförmedlingen måste ställa tuffare krav och se till att arbetssökande vidgar sitt geografiska sökområde eller dra in arbetslöshetsersättningen.
3.
Bostadsmarknaden måste bli mer flexibel och möta arbetsmarknadens behov
Sverige har bland Europas högsta flyttskatter, vilket skapar ett hinder för den geografiska rörligheten. Genom att generellt ta bort eller sänka stämpelskatten och reavinstskatten för personer som flyttar skulle flyttviljan öka. En trögrörlig bostadsmarknad hämmar flyttbenägna personer till att ta chanserna där de uppenbarar sig. Utan en fungerande bostadsmarknad blir en fungerande arbetsmarknad omöjlig.
4.
Yrkesutbildningar som svarar mot näringslivets behov
En stor del av yrkesutbildningen i Sverige är riktad mot behoven inom skola, vård och omsorg. För att komma tillrätta med kompetensbristen inom den gröna omställningen krävs att utbyggnaden av yrkesvux fortsätter med inriktning mot näringslivets kompetensbehov. Även utbyggnaden av yrkeshögskolan bör fortsätta.
5.
Arbetskraftsinvandring är nödvändig, slopa lönegolvet
Inte bara den geografiska rörligheten inom landet måste öka, vi behöver också kompetens från utlandet. Företagen vittnar om att problemen att rekrytera inom Sverige är så allvarliga att behovet av arbetskraft från tredje land är stort. Lönegolvet för arbetskraftsinvandringen skapar därför nya och onödiga hinder för den gröna omställningen.
6.
Återinför flyttbidraget, öka avdragsmöjligheterna och utöka resebidraget
Det finns personer som på grund av svag ekonomisk ställning inte har möjlighet att flytta för att öka sina jobbchanser. Ett återinfört flyttbidrag skulle öka flyttbenägenheten, visar en undersökning från gruvbolaget LKAB. Den avdragsmöjlighet som redan finns vid flytt bör även kunna utökas till kostnader för exempel dubbel bosättning och hemresor. Även de resebidrag som Arbetsförmedlingen betalar ut för anställningsintervjuer bör utökas. Enligt regelverket är ett krav för resebidraget att individen inte kan få jobb på hemorten.
7.
Se bortom ytan, rekrytera efter potential och utan fördomar
Fördomsfri rekrytering innebär att man ser kompetens, potential och framtida arbetsprestation i stället för yttre faktorer som ålder, kön och etnicitet. Det öppnar en större pool av potentiella kandidater och skapar en hållbar kompetensförsörjning som bättre tar tillvara på den kompetens som redan finns på arbetsmarknaden.
8.
Fler deltagare i Arbetsförmedlingens matchning och arbetsmarknadsutbildningar
De fristående leverantörerna av matchning håller höga resultat och ser till att arbetssökande kommer ut i jobb. Arbetsmarknadsutbildningen är en snabb väg ut på arbetsmarknaden genom en kort yrkesutbildning. Antalet deltagare i dessa insatser måste öka för att fler långtidsarbetslösa ska komma i arbete.
9.
Gör fly-in fly-out till en vinstaffär i norr
Många kommuner i norra Sverige upplever ett problem med personer som arbetar under en kortare tid på orten, men inte bosätter sig där. De kostar i form av samhällsservice, men bidrar inte med skatteintäkter. Ett sätt att göra även så kallad fly-in fly-out till en vinstaffär för dessa kommuner är att finna sätt att kompensera kommunerna för uteblivna skatteintäkter. Vissa kommuner uppger att 10-15% av arbetskraften i kommunen är fly-in fly-out och bör rimligtvis ersättas på något sätt för uteblivna skatteintäkter.
10.
I kompetensbranschen finns lösningarna, därför behövs färre hinder
Vår rapport visar att företagen som arbetar med rekrytering, bemanning och rekrytering leder arbetet med att lösa kompetensbristen i norr. En rad komplicerade och onödiga särregleringar på såväl nationell som EU-nivå skapar dock hinder. Ett sådant exempel är 24-månadersregeln i uthyrningslagen. Ett annat är definitionen av branschen som ”atypisk”, trots att fast anställning, kollektivavtal och garantilön är grunden för den svenska bemanningsmodellen.