Flera av dem vi har intervjuat återkommer till den negativa inställningen och fördomarna många i södra Sverige har av livet i norr. Företagen tar sitt ansvar genom satsningar på det lokala kulturlivet och kampanjer som Adeccos ”Välkommen till Norrland” med positiva berättelser. Men fler aktörer måste dra sitt stå till stacken för att förändra bilden.

Arbetslösas rörlighet inom landet måste öka. En arbetssökande person i södra Sverige måste vara beredd att flytta dit jobben finns. Detta sker dock inte i tillräckligt hög utsträckning. Arbetsförmedlingen måste ställa tuffare krav och se till att arbetssökande vidgar sitt geografiska sökområde eller dra in arbetslöshetsersättningen.

Sverige har bland Europas högsta flyttskatter, vilket skapar ett hinder för den geografiska rörligheten. Genom att generellt ta bort eller sänka stämpelskatten och reavinstskatten för personer som flyttar skulle flyttviljan öka. En trögrörlig bostadsmarknad hämmar flyttbenägna personer till att ta chanserna där de uppenbarar sig. Utan en fungerande bostadsmarknad blir en fungerande arbetsmarknad omöjlig.

En stor del av yrkesutbildningen i Sverige är riktad mot behoven inom skola, vård och omsorg. För att komma tillrätta med kompetensbristen inom den gröna omställningen krävs att utbyggnaden av yrkesvux fortsätter med inriktning mot näringslivets kompetensbehov. Även utbyggnaden av yrkeshögskolan bör fortsätta.

Inte bara den geografiska rörligheten inom landet måste öka, vi behöver också kompetens från utlandet. Företagen vittnar om att problemen att rekrytera inom Sverige är så allvarliga att behovet av arbetskraft från tredje land är stort. Lönegolvet för arbetskraftsinvandringen skapar därför nya och onödiga hinder för den gröna omställningen.

Det finns personer som på grund av svag ekonomisk ställning inte har möjlighet att flytta för att öka sina jobbchanser. Ett återinfört flyttbidrag skulle öka flyttbenägenheten, visar en undersökning från gruvbolaget LKAB. Den avdragsmöjlighet som redan finns vid flytt bör även kunna utökas till kostnader för exempel dubbel bosättning och hemresor. Även de resebidrag som Arbetsförmedlingen betalar ut för anställningsintervjuer bör utökas. Enligt regelverket är ett krav för resebidraget att individen inte kan få jobb på hemorten.

Fördomsfri rekrytering innebär att man ser kompetens, potential och framtida arbetsprestation i stället för yttre faktorer som ålder, kön och etnicitet. Det öppnar en större pool av potentiella kandidater och skapar en hållbar kompetensförsörjning som bättre tar tillvara på den kompetens som redan finns på arbetsmarknaden.

De fristående leverantörerna av matchning håller höga resultat och ser till att arbetssökande kommer ut i jobb. Arbetsmarknadsutbildningen är en snabb väg ut på arbetsmarknaden genom en kort yrkesutbildning. Antalet deltagare i dessa insatser måste öka för att fler långtidsarbetslösa ska komma i arbete.

Många kommuner i norra Sverige upplever ett problem med personer som arbetar under en kortare tid på orten, men inte bosätter sig där. De kostar i form av samhällsservice, men bidrar inte med skatteintäkter. Ett sätt att göra även så kallad fly-in fly-out till en vinstaffär för dessa kommuner är att finna sätt att kompensera kommunerna för uteblivna skatteintäkter. Vissa kommuner uppger att 10-15% av arbetskraften i kommunen är fly-in fly-out och bör rimligtvis ersättas på något sätt för uteblivna skatteintäkter.

Vår rapport visar att företagen som arbetar med rekrytering, bemanning och rekrytering leder arbetet med att lösa kompetensbristen i norr. En rad komplicerade och onödiga särregleringar på såväl nationell som EU-nivå skapar dock hinder. Ett sådant exempel är 24-månadersregeln i uthyrningslagen. Ett annat är definitionen av branschen som ”atypisk”, trots att fast anställning, kollektivavtal och garantilön är grunden för den svenska bemanningsmodellen.