Debattreplik – Utan bemanningsbranschen skulle svensk sjukvård inte fungera
Malin Ackermann har skrivit en frustrerad debattartikel med slutsatsen att problemen med vårdens kompetensförsörjning och innovationskraft springer ur bemanningsbranschen. Inhyrning av vårdpersonal stod under pandemiåret 2021 för 3,9 procent av SKR:s personalkostnader. Utan denna kostnad skulle offentlig sektor, om resonemanget för hyrstopp stämmer, kunna belöna de anställda, förbättra deras arbetsmiljö, utveckla vården och mer därtill. Kan det inte göras utan hyrstopp?
Inhyrning är, tvärtemot vad Ackermann menar, en verkningsfull och ekonomisk strategi för att öka vårdens kapacitet och kvalitet. För att kunna täcka korta som långa vakanser och ha specialister till hands vid behov i ett ”oberoende” av konsulter krävs att regionerna överanställer. Detta skulle bli oerhört kostsamt – om dessa personer ens finns att tillgå.
En sådan förlust finns det inte utrymme för när vården lider brist på medarbetare
Vårdbemanningsföretag gör nämligen att många väljer att stanna inom vårdyrkena – det visar en undersökning bland knappt 1 000 vårdkonsulter, utförd av Demoskop. Utan möjligheten att jobba som konsult skulle endast en tredjedel av dem söka jobb hos kommun eller region. En sådan förlust finns det inte utrymme för när vården lider brist på medarbetare. Enligt SKR:s egna siffror motsvarade enbart sjukfrånvaro längre än 30 dagar i regionerna, på hel- eller deltid, cirka 7 800 årsarbetare under 2021. För 3,9 procent av de egna lönekostnaderna får regioner och kommuner vårdpersonal till glesbygden, specialister vid behov och vakanser fyllda vid semestrar, vidareutbildning, VAB och sjukdom. Det är mycket vård för pengarna.
Som Ackermann skriver är det i år 30 år sedan förbudet mot privat arbetsförmedling upplöstes. Branschen har sedan växt fram på hela arbetsmarknaden i förhållande till behoven – inte skapat dem. Att sluta anlita konsulter kommer att ge en otryggare vård. Självklart ska regionerna i första hand bedriva sina verksamheter med de egna medarbetarna. Men för en jämlik vård kommer behovet av konsulter som kan åta sig uppdrag på kortare eller längre tid, i hela landet, att finnas kvar under en lång tid framöver.
Att sluta anlita konsulter kommer att ge en otryggare vård
Tidigare hyrstopp har ökat inhyrningen i en jojoeffekt. Det borde vara positivt för vårdbemanningsbranschen kan tyckas. Vad Kompetensföretagens medlemmar efterfrågar är i stället möjligheter till gott samarbete och ordning och reda för att kunna bidra till god vård. Det är utgångspunkten för våra medlemmar.
Väl upphandlad inhyrning innebär förutsägbara kostnader med utrymme för att planera och prognosticera. Kostnaderna när man inte hyr in är svårare att mäta, men väl kända inom vården. Med vårdbemanningsföretagens hjälp från hundratusentals patienter träffa en läkare eller sjuksköterska. Den nationella upphandling av vårdkonsulter som alla landets regioner står bakom har välkomnats av Kompetensföretagen och dess medlemmar. Strategiska planer för kompetensbehov är kostnadseffektiva – det kommer alltid en sommar, medarbetare blir alltid sjuka. Målen för kompetensförsörjningen i vården måste vara mer praktiska och högre ställda än en nollvision för inhyrning. För patienternas, och den egna personalens skull.
Eva Domanders, ordförande Kompetensföretagen
Patrik Eidfelt, förbundsdirektör Kompetensföretagen