Intervju med ordförande Eva Domanders

Eva Domanders är Kompetensföretagens ordförande sedan 2017, men hon har suttit i styrelsen ända sedan 2013. I den här intervjun berättar Eva om sin syn på kompetensbranschens framtid, sitt engagemang och varför det är så viktigt med uthållighet.

Du har varit ordförande för Kompetensföretagen i fem år nu, vilka förändringar för branschen har du sett under den tiden?

– Branschen vilar på de fordringar som arbetsmarknaden ställer på kompetensförsörjning, och när de förändras så svarar branschen på dem. Det jag har sett de senaste åren är att allting går mycket snabbare, både ned- och uppgångar, vilket ökar kraven på våra medlemmar. Mer specialistkompetens, snabba växlingar i volymer, och högre krav på matchning. Men framför allt har jag sett hur denna relativt unga bransch tar sig an utmaningar. Det finns ett driv och en innovationskraft som jag är oerhört stolt över! Till exempel gjordes fantastiska insatser under pandemin, då medlemsföretagen bidrog till att samhällsbärande uppgifter kunde genomföras och livet underlättas för medborgarna. Men även i vardagen – branschen stöttar hela arbetsmarknaden, och utan den skulle verksamheter stanna, talanger stagnera och människor fastna i utanförskap.

Vad blir effekten av arbetsmarknadens snabba växlingar?

-I kompetensbranschen ser vi effekterna när till exempel behovet av rekrytering och omställning minskar respektive ökar i takt med konjunkturen. Men jag ser också branschens kunskap och innovationsförmåga komma till sin rätt.

Medlemsföretag skapar mjukvara som underlättar fördomsfri rekrytering och ger möjlighet att prova på jobb i digitala miljöer. De kommer själva med lösningar för att utveckla arbetssökande och göra dem anställningsbara, och möter kundernas behov av kompetensförsörjning. Vill man sen titta till lite mjukare värden visar våra konsultundersökningar gång efter annan att konsulterna trivs med sina jobb, och ser det som en väg till en vidare karriär. Det är ingen dålig effekt!

Tror du att branschen kommer att växa, och i så fall på vilket sätt?
-Den har alla förutsättningar att göra det. Branschen finns som sagt till för att svara på behoven på arbetsmarknaden, och har växt i takt med att den förändrats. Med global konkurrens och oförutsedda händelser, både kriser och utveckling, är branschen ett viktigt kugghjul i arbetsmarknadens maskineri. Medlemsföretagens verksamhet är kärnan i arbetsmarknadens ekosystem: att ta tillvara på kompetens, odla talanger, och matcha så precist som möjligt. I Sverige finns oerhört många små och medelstora företag som inte kan hålla sig med egna HR-avdelningar, men att göra en felrekrytering kan vara fatalt för dem, där behöver man se att kompetensbranschen är lösningen. En rekryteringsenkät från Svenskt Näringsliv visar att tre av tio rekryteringsförsök misslyckades under 2021, och efter användandet av informella kontakter var de som använt sig av bemannings- eller rekryteringsföretag mest nöjda med sina resultat. Sen finns det även större verksamheter som skulle kunna dra nytta av en extern HR-partner med expertis och nätverk som överstiger de egna.

Vad är förbundets utvecklingsambitioner för branschen?

-I takt med de digitala framstegen tilltar trycket på verksamheter och organisationer- och från deras kunder – i fråga om tillgänglighet och leverans. Det ligger i kompetensbranschens natur att utvecklas i förhållande till de kompetensförsörjningskrav som då uppstår.

Det kommer att gå mot till exempel mer och fler specialistkompetenser både för rekrytering och inhyrning, och att medarbetare måste vidareutbildas och omställas. Förbundet ska bistå och bana väg för företagen på resan. Vi, liksom branschen, har blicken framåt för att se vilka möjligheter och hinder den resan bjuder på, och hur vi på bästa sätt möter dem.

Vad krävs för att säkra kompetensförsörjningen i landets verksamheter?

-Framför allt måste både politiken och arbetsmarknadens parter tänka nytt, och vara redo för stora förändringar. Till exempel var världen oförberedd på både pandemin och kriget i Ukraina. Under pandemin uppstod ”det stora avhoppet”, där många har omvärderat sina liv och sin arbetssituation, och går inte tillbaka till sina jobb. Vi har inte sett så mycket av det i Sverige ännu, men glappet mellan jobbutbud och efterfrågad kompetens är ändå stort. Det kräver långsiktiga, politiska kompetensförsörjningsstrategier som omfattar bland annat omställning och utbildning. En annan minst lika viktig del är att politiker och tjänstemän fortsatt omfamnar samarbeten med privata aktörer och leverantörer som är experter på arbetsmarknad och kompetensförsörjning. 

Hur kan kompetensbranschen bidra?

-En McKinsey-undersökning visar att 87 procent av företag globalt anser att de antingen upplever kompetensbrist nu eller förväntar sig att göra det de närmaste åren. Enligt World Economic Forum måste hälften av alla anställda runt om i världen vidareutbildas eller omskolas till 2025 på grund av automatisering och ny teknik. Utmaningen för arbetsgivare, både i Sverige och globalt, är att de behöver föregripa och möta de växlande behoven, samtidigt som den nuvarande kompetensbristen måste lösas. Kompetensbranschen är en del av lösningen de här utmaningarna, i alla led. Jag nämnde lite klichéaktigt att branschen är ett kugghjul i arbetsmarknadens maskineri, men jag menar det. Saknas en kugge i ett maskineri stannar det. Med kompetensbranschens hjälp är chanserna större för att arbetsmarknaden inte bara fungerar, utan kan bli stark, konkurrenskraftig och inkluderande.

Var hittar du ditt engagemang?

-Jag hämtar min energi från nära och kära och genom ett aktivt liv. Resande är en del, skidåkning på både längden och utför ett annat. Ska jag prata om engagemanget så känns det stort och viktigt att vara med på ett litet hörn bland dem som bidrar till att göra världen lite bättre. Möjligheten att följa den inre kompassen i den riktningen ger bränsle. I det ingår ju att skapa de bästa förutsättningarna för våra medlemsföretag att verka.

Vilka är dina förebilder?

-När man jobbar för att bidra till att världen ska bli lite bättre är just uthållighet en viktig egenskap, och den är viktig även för mig. Då måste man hålla blicken både långt fram och nära, och vara lösningsorienterad. Så mina förebilder är sådana, de ser möjligheter och vågar utmana, de är modiga människor. Vi har många kompetenta och modiga ledare bland medlemmarna, men om jag ska nämna några namn är Ulla Murman given. Hon var oerhört uthållig, och jobbade på oförtrutet, i motvind. Två andra modiga och uthålliga förebilder är Amanda Lundeteg och Hedi Fried. Man ska aldrig glömma dem som banat vägen för det som går idag, men inte heller dem som kan möjliggöra det som anas i horisonten.

Foto: Hedi Fried – Karl Garbor, Amanda Lundeteg –  Hilda Forsell.