Diskussionen om karenstid för vårdbemannings­personal måste nyanseras

”Det är viktigt att vi kan ta in bemanningspersonal när det uppstår toppar i verksamheten eller om någon blir sjuk. Det finns ett behov av att ha en bra och sund bemanningsbransch.” Så säger Ann-Sofi Lodin, regiondirektörernas representant i styrgruppen för nationell upphandling av hyrpersonal i vården, i en intervju. Orden kunde likaväl komma från Kompetensföretagen, som organiserar vårdbemanningsföretag. Vi vill dock nyansera resonemanget om karenstid för personal som går från regionerna till vårdbemanningsföretag.

Aftonbladet har i tre artiklar granskat vårdbemanningsföretag med anledning av pandemin. De två senaste belyser att många av dem som jobbar inom vården för regionerna går till bemanningsbranschen. De som gör det drabbas av en karenstid på 6-12 månader, som innebär att de under den tiden inte kan jobba för den region de just lämnat. Kompetensföretagen har i dialog med SKR och regionerna påtalat vilka risker detta kan innebära för vårdsäkerheten, men nyttjandet av karenstider kvarstår. Dock har SKR och regionerna frångått sin nollvision för inhyrning, vilket är insiktsfullt. Historiskt har denna nollvision givit negativa effekter i form av sämre arbetsmiljö för en egna medarbetarna, vilket lett till onödiga ökningar av inhyrning. Målet för regionerna är nu att inhyrningen ska ligga på två procent av personalkostnaderna.

För att få bättre kontroll på kostnaderna för inhyrning inledde SKR och regionerna redan innan pandemin en regional samling kring en nationell upphandling. Kompetensföretagen har vid flera tillfällen lyft att branschen ser positivt på ett helhetsgrepp på upphandling. Den offentliga sektorn upphandlar varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder varje år, och att detta sker ansvarfullt är mycket viktigt. Kompetensföretagens medlemsföretag har i många år arbetat för att leverera mot behoven hos såväl regioner som patienter, med ständigt förbättrad kvalitet, kostnadseffektivitet och leveranssäkerhet. De flesta av Kompetensföretagens medlemmar är auktoriserade. Det innebär att de uppfyller ett antal hårda krav och årligen granskas av en auktorisationsnämnd. Genom auktorisationen tar vi också ansvar genom att ha kollektivavtal och säkerställer att sjuksköterskorna har försäkringar och får sin pension inbetald.

Olyckligtvis har det förekommit allt för många direktupphandlingar utanför ramavtal. Detta är det sannolikaste skälet till att kostnaderna för inhyrd vårdpersonal ökat i regionerna, även innan pandemin.

Karensen är även den en del i den nationella upphandlingen. Regionerna menar att villkoren för karenstid har införts för att minska risken att förlora medarbetare och få högre lönekostnader. Vi förstår SKR:s och regionernas sida av myntet, och anser inte heller, liksom Ann-Sofi Lodin, att samma person ska sluta för regionen på måndag och komma tillbaka som konsult på tisdagen. Kompetensföretagens kritik mot karensen handlar om att den slår för brett. Karensen gäller oavsett tjänst eller arbetade tid. En sjuksköterska som jobbat på sjukhuset Norrtälje, kort eller lång tid, och tar anställning på ett vårdbemanningsföretag måste vänta i upp till ett år innan hen kan jobba i Södertälje. De som i slutänden drabbas är patienterna. Här behöver SKR och regionerna ha en dialog med branschen för att uppnå bästa resultat. Vår erfarenhet visar att vi tillsammans kan lösa problem. Med ett mer nyanserat grepp ökar vårdpersonalens möjligheter att fritt välja arbetsgivare och företagens möjlighet att leverera efterfrågade tjänster. I förlängningen betyder det bättre och säkrare vård.

Vårdbemanningsföretagen behövs. Många offentliga vårdverksamheter står inför stora utmaningar, framförallt utanför de större städerna och i glesbygden. Enligt SKR:s egna siffror motsvarade enbart sjukfrånvaro längre än 30 dagar i regionerna arbetskraft som i årsarbetare motsvarade 1 800 sjuksköterskor, 1 800 undersköterskor och 300 specialistutbildade läkare (2019). Under 2020 var den siffran, sannolikt beroende på pandemin, högre. Då behövs vårdbemanningsföretag som kan rekrytera till, eller bemanna, vakanser av olika slag. Vårdens medarbetare kommer att behöva kunna röra sig mellan vårdcentraler, sjukhus och regioner för att finnas där behoven också finns.

Redan innan pandemin beräknade Statistiska centralbyrån att specialistsjuksköterskor tillhörde de utbildningsgrupper som kommer att efterfrågas mest år 2035. Nu måste också tas i beräkning att många lämnar yrket under pandemin på grund av övermäktiga arbetsförhållanden. Kompetensföretagen och Ann-Sofi Lodin vill se en bra och sund bemanningsbransch. Tillsammans får vi vården att fungera.

Eva Domanders, ordförande Kompetensföretagen

Patrik Eidfelt, förbundsdirektör Kompetensföretagen