Debattreplik: Fristående aktörer behövs för att stötta arbetssökande

Arbetsförmedlingens reformering kommer att öka möjligheten att stötta arbetssökande med funktionsnedsättning. Historien har visat att arbetsförmedlingarna själva inte varit lyckosamma med den här målgruppen, skriver företrädare för fristående leverantörer.

Skoopi och Fremia lyfter viktiga utmaningar i den fortsatta reformeringen av Arbetsförmedlingen. Arbetssökande med funktionsnedsättning får inte relevant stöd, vilket är förödande för de enskilda individerna och negativt för samhället. Som representanter för såväl den personalintensiva tjänstesektorn som de fristående leverantörerna, håller vi med om att utvecklingen måste brytas. Men problemet är inte de fristående leverantörerna.

Stödinsatserna riktade mot arbetssökande med funktionsnedsättning behöver förnyas. Vi ser att många aktörer, ideella, kooperativa och privata, skulle kunna bidra stort i utvecklingen av nya stöd. De kan också ta ansvar för de stöd som i dag bedrivs av Arbetsförmedlingen, exempelvis SIUS – särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd.

Dagens brister har funnits med i flera decennier. Arbetsförmedlingens hantering av målgruppen belystes senast i den så kallade Funka-utredningen (SOU 2012:31). Då konstaterades att myndigheten har en oförmåga att identifiera vilka arbetssökande som faktiskt har en funktionsnedsättning, tillika att bedöma vilka stödbehov, komplexa som enkla, som förelåg. Dessutom påpekades att Arbetsförmedlingen inte nyttjar de medel för insatser som årligen öronmärks för målgruppen funktionshindrade. Problemen är alltså inte kopplade till de senaste årens förvaltningsanslag eller Arbetsförmedlingens reformering.

Men framför allt kritiserade utredningen de faktiska stödinsatser som erbjuds, bristen på kvalitet och evidens i metoderna, avsaknaden av uppföljning på individnivå och utfallet. Väldigt få arbetssökande med funktionsnedsättning hjälps till jobb och egen försörjning. Redan innan reformeringen av Arbetsförmedlingen var utmaningarna tydliga. Inte ens 2016 och 2017 års högkonjunktur, med en historiskt stark arbetsmarknad, gav märkbart resultat på sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning.

För att stötta målgruppen på bästa sätt, nå hållbara resultat och ge bestående jobb måste alla aktörer ges rätt förutsättningar. De tjänster som hittills upphandlats täcker inte dessa behov. Att Arbetsförmedlingen fortsatt ger stödinsatser i egen regi är inte heller en framkomlig väg, vilket de senaste decenniernas utfall tydligt visar. Arbetsförmedlingen måste i stället bli betydligt bättre på att identifiera vilka arbetssökande som har en funktionsnedsättning som kräver särskilda stöd. Detta myndighetsansvar är centralt i den fortsatta reformeringen av myndigheten.

När nu reformeringen av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och Arbetsförmedlingens arbetssätt fortsätter, finns det en historisk chans att på allvar skapa bättre förutsättningar för personer med funktionsnedsättningar. De cirka 20,6 miljarder kronor som staten satsar för ändamålet – varav 6,6 miljarder öronmärkta för Samhall – skulle kunna komma betydligt fler i målgruppen till gagn.

Förutom att låta fler aktörer med specialistkunskaper kring olika gruppers behov utveckla insatserna, måste befintliga insatser följas upp och utvärderas. Utan uppföljning av stöden på individnivå, går det inte att se vilka insatser som ger framgång för vilka grupper. Det går inte ens att se ifall stöden når den avsedda målgruppen. Så ser det dessvärre ut i dag. Ett fortsatt seriöst reformarbete kräver uppföljningar på individnivå – för alla aktörer. Fristående leverantörer av upphandlade tjänster för arbetslösa med funktionsnedsättning är en del av lösningen för att fler i målgruppen ska få hjälp till arbete.

Patrik Eidfelt, förbundsdirektör Kompetensföretagen

Andreas Åström, näringspolitisk chef Almega

Fredric Skälstad, branschchef Utbildningsföretagen

Marcus Lindström, branschchef Serviceföretagen

Mikael Klein, WiljaGruppen

Läs debattartikeln på dagenssamhalle.se