Bemannings­branschen stark integrationsmotor på arbetsmarknaden

Stora pensionsavgångar och ökade resursbehov i vården. Internationell konkurrens. Brist på specialistkompetenser eller utförande av enklare jobb. Den svenska arbetsmarknaden och välfärden står inför stora utmaningar. Därför behöver vi ta vara på all kompetens som finns, inte minst de utrikesfödda. Här står Kompetensbranschen ut från de flesta andra branscher, genom att anställa många utrikesfödda – som trivs med sina jobb. Bemanningsbranschen är en stark integrationsmotor på arbetsmarknaden

I en rapport från 2019 skriver Arbetsförmedlingen att till 2030  ”[…] behövs ett sammanlagt tillskott på cirka 485 000 sysselsatta. Den största potentialen finns bland utrikes födda […]”. Avgörande här är matchning av kompetens och jobb. Sedan 2019 har pandemin förändrat läget, och inte till det bättre. Långtidsarbetslösheten ökade, och de som redan stod långt från arbetsmarknaden hamnade ännu längre bort.

Bemanningsbranschens spetskompetens – det den faktiskt sysslar med – är just att matcha rätt konsult till rätt jobb. Allt från varuplockare i detaljhandeln via ekonomiassistenter till vd:ar. Namn, ålder eller frånvaro av tydliga meriter är inte ett hinder. Det är kompetens och potential som räknas.

De flesta av Kompetensföretagens medlemsföretag är dessutom auktoriserade med kollektivavtal, försäkringar och andra förmåner.

Under 2020 var andelen utrikesfödda i branschen 45% högre än på övriga arbetsmarknaden*. I Kompetensföretagens senaste konsultundersökning säger tre av fyra utrikesfödda att de skulle rekommendera jobbet till en vän eller bekant, och hälften tror att jobbet som konsult kommer att leda till andra jobb i framtiden.

Kompetensbranschen är i sin verksamhet i ständig kontakt med arbetsgivare och arbetstagare. Att matcha, bemanna, och sköta kompetensförsörjning är expertisen och erbjudandet – det är uppgiften. I en studie från Amsterdams universitet har forskare påvisat orsakssamband mellan bemanningsbranschen och vägen in på arbetsmarknaden: bemanningsbranschen är en språngbräda till andra anställningar. Två svenska forskare, Eskil Wadensjö och Pernilla Andersson Joona, skriver i en rapport att ”Bemanningsbranschen tycks vara en av få verkligt effektiva vägar in på arbetsmarknaden för invandrare och skulle kunna tjäna som positiv förebild för andra rekryterare och för andra grupper med låg sysselsättning.” Förhållandet mellan andelen utrikesfödda i bemanningsbranschen kontra övriga arbetsmarknaden är likartade idag med när rapporten skrevs.

De viktiga nätverken

En stor del av alla arbetstillfällen tillsätts via någon form av informella kontakter eller nätverk. Den som saknar dessa nära kontakter får därför mycket svårare att etablera sig på arbetsmarknaden.  I en tidigare studie från  tyska arbetslivsinstitutet (IZA) påvisas mycket positiva effekter av konsultjobb. Bland dem finns bättre yrkes- och sociala nätverk, och utökade jobbmöjligheter.

Kompetensföretagen har dessutom centrala kollektivavtal med LO:s samtliga 14 fackförbund, Unionen, Akademikerförbunden, Läkarförbundet, Vårdförbundet, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Branschen ger alltså tillgång till hela arbetsmarknaden och ett stort antal yrkesgrupper.

Det kan politiken göra

Vad vill vi då av politiken? Även om bemanningsbranschen är en stark motor för integration är jag säker på att branschen kan göra mer med bättre förutsättningar. Det är upp till politikerna att se till att ge arbetsmarknaden rätt förutsättningar. Bemanningsbranschen är dokumenterat framgångsrik i att hjälpa människor över arbetsmarknadens höga trösklar. Att till exempel utesluta bemanningsbranschen från etableringsjobben var därför ett beslut i fel riktning. Där hade vi hoppats på nytänkande baserat på fakta snarare än fördomar om branschen.

Patrik Eidfelt, förbundsdirektör

*SCB