Debatt: Hyrstopp är inte lösningen på vårdens problem
Hyrstopp är inte lösningen på vårdens problem. Det är inte de inhyrda medarbetarna som utarmar regionernas ekonomi och skapar krisen i vården. Tvärtom bidrar de till att patienter får tillgång till säker och effektiv vård.
Lena Asplund (M), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, vill minska kostnaderna för inhyrda medarbetare med 100 miljoner. Lyckas det inte avser hon att införa ett förbud mot inhyrning. Men kostnadsökningen beror på regionernas bristande organisation och ledning, kompetensbristen inom vården i kombination med ett stort ökat vårdbehov. Ett hyrstopp skulle bara drabba patienterna och de ordinarie medarbetarna.
Vi måste – en gång för alla – enas om att vårdens problem inte är de inhyrda medarbetarna. Regionernas retorik ger intryck av att kostnaderna för de inhyrda magiskt skulle försvinna om de var anställda i regionen, men så är inte fallet. Den kostnaden består, oavsett vem arbetsgivaren är.
Hyrstopp är inte lösningen på vårdens problem
I dag går knappt fyra procent av regionernas totala lönekostnad till inhyrning. Faktum är att inhyrd vårdpersonal är mycket kostnadseffektiv eftersom de träffar upp till dubbelt så många patienter per dag jämfört med regionernas egna läkare. Att i det läget ha som mål att minska, eller helt förbjuda, inhyrning är kontraproduktivt. Det drabbar bara patientsäkerheten och de redan hårt belastade medarbetarna.
Regionerna måste börja samverka med andra aktörer för att få ordning och reda i vården. Det innebär ett antal åtgärder som långsiktig och strategisk planering av kompetensförsörjning, smartare och flexiblare schemaläggning, större lyhördhet gentemot befintliga medarbetare och vid rekrytering samt en bättre löneutveckling – dessa är kompetensbranschens expertområden.
Det måste även skapas vassa och relevanta upphandlingar som är anpassade till de olika regionernas specifika behov. I dag köper regionerna konsulter via dyra direktupphandlingar, vilket driver upp kostnaderna och mer än hälften av leverantörerna är inte auktoriserade av Kompetensföretagen, vilket innebär att de inhyrda många gånger saknar kollektivavtal.
I en bransch där kompetensbristen är stor måste de största arbetsgivarna jobba för att bli mer attraktiva som arbetsgivare för att locka till sig nya medarbetare och behålla de befintliga. Men idag ökar anmälningarna om en hopplös arbetsmiljö lavinartat från medarbetarna i vårdsektorn.
Regionerna måste börja samverka med andra aktörer för att få ordning och reda i vården
Enligt Ekot kom ett av fem ärenden om brister i arbetsmiljön från vårdsektorn under 2015. Den siffran har successivt ökat och 2019 rapporterades 200 fall inom branschen vård och omsorg. Skälen till anmälningarna är ökad arbetsbelastning, mer stress och slimmade scheman. Det är hög tid för ansvariga politiker och tjänstemän att en gång för alla ta tag i de brister som finns inom regionernas organisation och ledning.
Ta hjälp av våra medlemmars expertis som HR-partner och utveckla kompetensförsörjningen tillsammans med dem. Samtidigt kan branschen erbjuda vården duktiga, engagerade och motiverade medarbetare när behovet uppstår. Vi både kan och vill vara en del av lösningen.
Eva Domanders,styrelseordförande Kompetensföretagen
Patrik Eidfelt, förbundsdirektör Kompetensföretagen