Debatt – Inhyrd personal del av en fungerande vård
Över hela landet råder brist på läkare och sjuksköterskor. För att kunna leverera vård denna sommar använder såväl regioner som vårdföretag inhyrning. Det påstås att det är dyrt och kostnaderna skenar – men är det sant? Det skriver Patrik Eidfelt och Eva Domanders, Kompetensföretagen.
Få verksamheter inom vården klarar sig utan att hyra in medarbetare. Det kan vara på sommaren, vid arbetstoppar eller när det saknas sökande till tjänster. Hälften av landets vårdcentraler har vakanta läkartjänster. En ny undersökning som Vårdföretagen inom Almega gjort bland sina medlemmar våren 2019 visar att inte bara regionerna utan också majoriteten av vårdföretagen hyr in. Den främsta anledningen är att företagen vill ha tillgång till kompetens de annars saknar.
Det påstås att det är dyrt att hyra in. Men stämmer det? När Kompetensföretagen jämfört kostnaden för inhyrda och direktanställda i ett antal regioner är prislappen för inhyrda högre. Men om man tar hänsyn till interna kostnader som regionerna har för anställda läkare krymper skillnaderna. Det rör sig om sociala avgifter, tjänstepension, lön vid semester och sjukdom, men också kostnader för rekrytering och utbildning. Timkostnaden för en inhyrd läkare efter att dessa kostnader vägts in är cirka 30 procent högre än för en direktanställd läkare.
Att betala egna medarbetare för extra övertid är i många fall dyrare än att hyra in
Vården har strategier för att göra inhyrningen motiverad. En inhyrd läkare träffar fler patienter. 50 eller 100 procent fler patientbesök på en dag är normalt, enligt undersökningar och intervjuer som Kompetensföretagen gjort under våren 2019. Ofta används inhyrda medarbetare för att korta köer. I regel är de inhyrda medarbetarna också äldre och mer erfarna än snittet i vården.
Att betala egna medarbetare för extra övertid är i många fall dyrare än att hyra in och regionernas egna vikariepooler har svårt att rekrytera och leverera – vilket är anledningen till att Kompetensföretag på de flesta håll i landet konkurrerat ut dem.
Försenad och inställd vård har samhällskostnader som sällan uppmärksammas
Inhyrda medarbetare bidrar också till att sänka kostnader på andra sätt: genom att andra specialister i till exempel ett operationsteam kan sysselsättas effektivt, och genom ett effektivare utnyttjande av sjukhusen. När en specialist saknas är det inte ovanligt att hela vårdflödet stannar upp. Försenad och inställd vård har samhällskostnader som sällan uppmärksammas. Kostnaderna när man inte hyr in är svårare att mäta, men väl kända inom vården. Sammantaget är det alltså inte dyrt att hyra in, utan kostnadsmässigt motiverat. Upphandlad inhyrning innebär förutsägbara kostnader som gör att vården både kan planera och prognosticera. Enligt SKL är den totala hyrkostnaden 3,8 procent av regionernas samlade lönekostnader, och andelen ligger numera still.
I andra branscher är det normalt att 10 till 30 procent av medarbetarna är inhyrda vid kompetensbrist. Trots det har SKL ett mål för att sänka andelen inhyrning till 2 procent av personalutgifterna. Målet är problematiskt eftersom det inte styr vården i någon vettig riktning: köer växer och andra kostnader drar iväg. Nu krävs mer långsiktiga mål – såsom fungerande kompetensförsörjning till rimlig kostnad. Mot detta mål kan regioner, vårdföretag och kompetensföretag arbeta gemensamt. De auktoriserade, seriösa kompetensföretag som denna sommar bemannar vården över hela landet bidrar gärna i det arbetet.
Patrik Eidfelt, förbundsdirektör Kompetensföretagen
Eva Domanders, styrelseordförande Kompetensföretagen